Lurade barn att ta nakenbilder – kan dömas för våldtäkt – Advokat Charlotte Nordström målsägandebiträde

För första gången kan en man dömas för våldtäkt mot barn – utan att själv ha vidrört deras kroppar.
Brottsplatsen var olika flickrum runt om i Sverige.
Själv satt han många mil bort, hemma framför datorn.

Brottet “våldtäkt via nätet” står inte i lagboken, men prövas: i morgon kommer en unik dom i Attunda tingsrätt gällande en 22-årig man som erkänt 521 olika sexualbrott mot 89 barn över hela Sverige.
Av dem är tio småflickor som han har förmått föra upp fingrar och föremål i underliv och anus.
En kränkning lika allvarlig som vilken våldtäkt som helst, anser åklagaren.

Låtsades vara 13 år
Gärningsmannen är 22 år gammal och har, efter att ha överbevisats, berättat om brotten. De flesta av flickorna är mellan 10 och 12 år. Den yngsta fem.
Av chattloggar går det att se hur han arbetar.
En elvaårig flicka i en helt annan stad hittar han hösten 2013 på Instagram, och de går över till meddelandeappen Kik. Han vill genast ha en bild på henne.
Har matchkläder på mig, svarar flickan.
Hon får komplimanger, med pojkens röst:
Haha asså för söt
Fin du e liksom
Han säger sig vara 13 år. Han kommenterar flickans kropp.
Förlåt men måste säga det haha du verkar ha bra bröst
Hon svarar: Hahha tack
Han skapar en relation, delvis romantisk. Skulle vilja vara där nu. Flickan skriver att hon skulle vilja sova med honom. Han nappar: Ligga och mysa med dig
Men främst skriver han om sex, barnsligt, med många hihi och haha. Hans krav på bilder är påstridiga. Han spelar på hennes nyfikenhet, gradvis börjar flickan använda likadana könsord. Under några dagar i december är kontakten intensiv, gränser flyttas fort. Hon sänder även bilder där hon penetrerar sig själv med en penna.
I loveu, skriver hon sedan.

Övergiven av vännerna
Vi ser 22-åringen en måndag i maj, vid slutpläderingarna i sal 7, Attunda tingsrätt.
En kille i jeans och tröja, undanglidande blick, hopsjunken mellan sina två advokater.
Han beskrivs som en kille med goda relationer till sin mamma, pappa och lillebror. Tycker om att motionera och titta på tennis. Han har några vänner, men få nära. Ingen flickvän. Ingen anade att han sökte barn på internet och de flesta vänner har tagit avstånd från honom.
– Om jag börjar studera någonstans kanske jag får en ny vänkrets, säger han tyst.
22-åringen vill bli fastighetsmäklare.

Skickade egna bilder
När polisen griper honom en tidig morgon i april 2014 ligger studentmössan i bokhyllan i pojkrummet. På dörren till hans rum finns skylten ”In case of emergency, run like hell”. Här har han jagat sina offer via nätet.
Polisens utredning växer snabbt när de undersöker hans telefon; utredningen tar ett och ett halvt år.
De flesta av flickorna är tio, elva eller tolv år. Vanligaste inledningsfrasen: ”Såg dig på instagram och tycker du är snygg”.
Han påstår sig ha kontakter med pojkbandet One Direction.
Han ber dem onanera. Barnen förstår inte alltid vad han menar. Då skickar han egna bilder på vad han vill att de ska göra.
Några flickor berättar att de mår dåligt och skär sig, han bryr sig inte om det, svarar i ett fall: ”Du mår säkert bättre om du skickar fler bilder”.

Föräldrarna märkte inget
Att 22-åringen avslöjas beror på att en pappa råkat se en snoppbild i sin tioåriga dotters telefon och går till polisen. Bara ytterligare ett av de övriga 88 brottsoffren har polisanmält, ska det visa sig.
För den elvaåriga flickan som penetrerade sig med en penna är det mycket svårt att få frågor av polisen. I ett första polisförhör är hon rädd och nekar: ”Asså konstigt, ja har inte gjort nånting”. Fem månader senare börjar hon prata, men fåordigt.
Hur kände du dig när du skickade bilderna? Frågar polisen.
Konstig, svarar hon. Konstigt asså…att ja ens har gjort det så hära…
Hur reagerade du när han skickade bilder?
Ehm…ja vart förvånad.
Har du pratat med någon om det?
Va? Nej.
Hur har du mått när du tänkt på det?
Dåligt. Ehm…ja..de kändes bara så konstigt.
Flickans föräldrar har inte märkt något annat än att hon kanske låg ovanligt mycket på sitt rum med mobiltelefonen, särskilt på kvällarna och bakom stängd dörr. Inför dem har flickan sagt hon inte förstår vad polisen pratar om. De har känt sig osäkra på vad de ska göra som föräldrar.

”Extremt skamfyllt”
En försvinnande liten del utsatta barn talar självmant om brotten. Till och med när polisen kontaktar familjen för att brott upptäcks kan barnen neka.
– De förklarar att någon har hackat telefonen, snott deras lösenord, att något syskon har tagit telefonen, säger advokat Charlotte Nordström, som är målsägandebiträde för elva andra barn i åtalet.
– Brotten är så extremt skamfyllt att prata om och det krävs att man vinner barnens förtroende för att de ska våga, och för att få dem att inse att de inte har gjort något fel. I många fall känner de också av föräldrars besvikelse. De får höra att de inte har lyssnat på föräldrarnas förmaningar att inte ha kontakt med någon de inte känner. Då slutar de prata med föräldrarna och stänger inne sina tankar och känslor.
Hon säger att den åtalade 22-åringen har valt ut barn som är mer lättmanipulerade; flickor som av nyfikenhet, bekräftelsebehov eller självskadebeteende gått med på det han begärt av dem – och som inte vågat berätta för sina föräldrar, utan känt skam över det de har lurats göra.
– Det har verkligen slagit mig att många föräldrar inte förstår konsekvenserna av barnens kontakter på nätet. En flicka berättade för sina föräldrar att en snuskig man hade skickat snoppbilder till henne. Mammans svar var att hon väl bara kunde blocka honom. Det blev aldrig någon diskussion om hur flickan mådde, säger Charlotte Nordström.

”Bara ute efter bilderna”
Åklagare Tomas Mattsson yrkar på åtta år fängelse för 22-åringen som utsatt 89 barn, varav tio förmåtts till sexuella handlingar som innebär penetration. Han stödjer sig mot Högsta domstolen, HD, som uttalat att för sexualbrott kan även den som inte varit fysiskt närvarande vid brottet dömas.
Domen är av stor betydelse: om han fälls för våldtäkt betyder det att straffvärdet höjs för gärningen – då måste brotten få förtur hos polisen.
Den 22-årige mannen säger ytterst lite denna rättegångens sista dag. Hans försvarare pläderar för att han behöver vård och att hans ångest har lett till att hans beteende på nätet har ”spårat ur”.
Han beskriver ånger och skam, men har inte berättat om något motiv.
Han säger sig inte vara sexuellt intresserad av barn. Det var bilderna han ville ha. Som skulle ge honom ”tillfredsställelse”.
Vilken kan han inte förklara. ”Jag var liksom missnöjd med mig själv.”
Allt yngre blev hans offer.
I polisförhör får han gång på gång frågor hur det kom sig.
”Jag chattade ju med äldre men de skickade inte det jag ville ha.”
”De unga var enklare att prata med och inte så kaxiga”.
”Jag var ute efter bilderna. Allt annat var allmänt.”
22-åringen är tidigare ostraffad, säger att han vill ha behandling. Han är fortfarande varje dag på Snapchat, Instagram och Facebook.
Domen faller 23 juni.

Kerstin Weigl
Caroline Engvall