Äktenskapstvång – en mardröm för utredarna

I dag inleds den första svenska rättegången någonsin där en man åtalas för att ha tvingat sin dotter att gifta sig. Åklagaren vill få det prövat som ett hedersbrott, och kvinnan – som lever gömd – är beredd att vittna mot sin far.
Bakgrunden till det unika åtalet är en kärlekshistoria där det misstänkta brottet ska ha utförts på grund av ett kulturellt arv från Afghanistan, där andra lagar och regler gäller.

“Glöm aldrig, du är mitt liv, mitt allt, min glädje. Jag älskar dig sjukt mycket!!!”

Han sms:ar tillbaka – han älskar henne också.

Det är en kärleksförklaring mellan ett ungt svenskt par vars familjer kommer från Afghanistan. Hon är 23, och han är 21, och de har ett hemligt förhållande.

“Du har skämt ut oss och det vore bättre om du var död. Jag ska
ta en kniv och skära dig i bitar och gömma dig där ingen kan hitta dig.”

Det är vad fadern ska ha sagt efter att ha fått reda på att hon har en pojkvän, enligt vittnesmål från förundersökningen.

Under en resa till Afghanistan för att hälsa på släkten arrangeras därför enligt åtalet ett bröllop med den unga kvinnans kusin, som bor där. Kvinnans familj säger att hon gått med på att gifta sig helt frivilligt. Men när hennes make sedan ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige skriver hon till Migrationsverket att hon i själva verket sitter fast i ett tvångsäktenskap.

“Jag hoppas att ni hör mitt rop på hjälp”, vädjar hon i ett brev. “Jag har inte vågat ta det här steget innan.” Hon bönfaller Migrationsverket att inte berätta något för hennes familj – hon skriver att hon är rädd för att bli dödad och tidigare har blivit misshandlad av fadern. Till slut får hon hjälp av socialtjänsten att fly till ett skyddat boende tillsammans med sin pojkvän.

Åklagaren säger nu att fadern utfört brottet för att återupprätta familjens heder, eftersom dottern haft en pojkvän utan föräldrarnas tillåtelse.

När “heder” anförs som motiv till ett misstänkt brott syftar
det tillbaka på vad som kan ha varit en kollision mellan olika kulturer, traditioner och lagstiftning. Kvinnans ställning i Afghanistan och vilken roll “heder” spelar där är väl dokumenterat av bland annat författare, journalister och forskare, och bekräftas också av exil-afghaner som lever i Sverige.

I Afghanistan är en kvinna till största delen juridiskt ägd av sin far och har få mänskliga rättigheter. Utan tillstånd från fadern – för att utbilda sig, att arbeta, att träffa vänner, att ens röra sig utomhus – kan hon göra mycket lite i livet. Oavsett samhällsklass är det vanligast att föräldrarna “gifter bort” sina döttrar, som det gamla svenska uttrycket lyder – eftersom det även skedde här förr i tiden, som en affärsuppgörelse mellan två familjer. För det får föräldrarna en summa pengar från den blivande makens familj och på så sätt en inkomst. Att gifta kusiner med varandra är vanligt, och anses vara ett bra sätt att behålla egendom och lojalitet inom familjen.

Ansvaret och kontrollen av kvinnan övergår då till maken. Formellt tillfrågas en dotter om hon samtycker till att gifta sig, men i verkligheten är det inte möjligt för en kvinna att gå emot sina föräldrar om de bestämt sig. Såvida hon inte vill fly hemifrån, men då blir det extremt svårt att överleva i Afghanistan, eftersom samhället står på familjens sida.

Kvinnan eller flickan måste vara oskuld före äktenskapet för att säkra att inga “oäkta” barn ärver egendom. En familjs “heder” – det vill säga status i ett klansamhälle med strikt social kontroll – bygger till stor del på detta “renhetskrav” på kvinnan.

Minsta misstanke om att en dotter inte är oskuld – och därmed en hora – faller tillbaka på familjen, och fadern förlorar därmed helt ansiktet. Han anses vara en vekling som inte kan kontrollera sina kvinnor, och det kan bli svårt för honom att existera i samhället, att få ett lån, bostad eller arbete. Övriga döttrar kanske inte kan giftas bort, eftersom fadern stämplas som opålitlig. Söner i familjen drabbas också av skammen.

I Afghanistan kan en familjs liv med andra ord bli mycket svårt enbart vid skvaller eller misstanke om att en ogift dotter har haft en relation med en man. Hur en familjs heder uppfattas i det forna hemlandet kan även spela även viss roll för afghaner som bor i Sverige och har blivit svenska medborgare – många är exempelvis försiktiga med bilder på sociala medier och annat som kan leda till skvaller bland släkten om att döttrar är mindre strikt hållna här.

Det som återstår för familjen när en dotter då har haft kontakt med en man före äktenskapet kan då för den som är desperat vara att försöka återupprätta en “heder” som gått förlorad. Det sker ibland genom att straffa samtliga inblandade, och genom att snabbt försöka arrangera ett äktenskap för dottern.

Den svenska lagen om äktenskapstvång, som kan ge upp till fyra års fängelse, har bara funnits i brottsbalken i två år.

Men trots ett stort antal misstänkta fall har inget åtal har väckts förrän nu. Det har helt enkelt varit för svårt att bevisa, eftersom det oftast handlar om en dotter som måste vittna mot sin egen familj.

På regeringens uppdrag granskade kammaråklagare Kristina
Ehrenborg-Staffas nyligen 48 utredningar om misstänkt äktenskapstvång. Tre förundersökningar ska nu tas upp igen, men i övriga fall konstaterades att bevisningen inte skulle ha räckt till ett åtal.

Den här typen av fall kan vara en mardröm för en utredare, där det ofta börjar med ett desperat samtal från en ung kvinna som redan befinner sig i ett annat land och inser att hon ska giftas bort.

Men vem ska då kallas till förhör i Sverige? Och har hon verkligen blivit tvingad? Hur ska svensk polis ens bevisa att ett giftemål har ägt rum, om det bara har registrerats i en liten by i exempelvis Afghanistan? Det kan innebära månader av utredningsarbete, med mer eller mindre samarbetsvilliga myndigheter i andra länder.

När ett barn tar det svåra beslutet att anmäla sina egna
föräldrar innebär det också ofta direkt livsfara för henne. Att då skicka hem vittnet – som kan vara minderårig – till familjen efter ett förhör kan vara omöjligt, och om åtal väcks måste hon sedan åter vittna i domstol. Efter en fällande dom kan ett liv på flykt och med skyddad identitet vara det enda alternativet för den kvinna som vågat söka rättvisa om hon kommer tillbaka till Sverige.

Andra länder i Europa – och även USA – har också stiftat
lagar mot den här typen av brott på senare år, men även där är de svåra att tillämpa.

Tyskland har haft en lag mot äktenskapstvång sedan 2011, efter att en granskning av fall från 2008 visade att 3400 kvinnor och flickor över hela landet sökt hjälp efter att ha utsatts för äktenskapstvång i någon form. Åtta av tio var från muslimska familjer, och de övriga yazidiska eller kristna. Nästan alla var från invandrarfamiljer, men en liten del av kvinnorna var födda i Tyskland.

I fallet med kärleksparet i Sverige står fadern, kvinnans bror, samt en vän till familjen nu också åtalade för olaga hot, misshandel, olaga frihetsberövande, sexuellt ofredande, rån och utpressning av pojkvännen.

Pojkvännen har sagt i förhör att fadern, en av flickvännens bröder och en annan man hoppade in i hans bil en eftermiddag när han var på väg från jobbet och körde honom ut i ödemarken. Naken, misshandlad, och med ett baseballträ uppkört mellan skinkorna blev han enligt åtalet sedan filmad och fotograferad. Han beskriver hoten som ska ha uttalats: ”Detta är ditt straff. Om du gör något fel igen eller om du tjallar kommer bilderna och filmerna att spridas på nätet. Du ska be om ursäkt.”

Efter det tvingades han också enligt åtalet ta ut pengar från en bankomat och lämna över pengar som de begärt. Allt detta förnekas av de åtalade.

Men även de brotten har hedersmotiv enligt åtalet, och syftet ska ha varit att kränka den man som i sin tur kränkt familjen genom att ha ett förhållande med deras dotter.

De åtalade nekar till samtliga anklagelser. Dottern ljuger, säger hennes far.

– Han bestrider att detta skulle ha något med heder att göra, säger advokat Johan Sjöström, som företräder fadern, till SvD.

– Han har uppfostrat sina barn på ett modernt sätt.

Fadern har dessutom varit i Afghanistan under den tid som de andra påstådda brotten har skett, enligt advokat Sjöström, vilket innebär att han inte kunnat utföra dem. Han är både svensk och afghansk medborgare och reser regelbundet tillbaka dit. Försvaret planerar också att lägga fram bevis för att den unga kvinnan har gift sig med sin kusin av fri vilja, och även varit med och arrangerat bröllopet och resan till Afghanistan.

Åtalet är en utmaning för Ulrika Ekvall som är kammaråklagare i Göteborg, eftersom något liknande inte har prövats tidigare. Förundersökningen är detaljerad med omfattande teknisk bevisning, men mycket hänger ändå på vittnesmålen. Åklagare Ekvall har har erfarenhet av hedersmål, och priset brottsoffer får betala är högt, säger hon.

– Flickor har placerats på skyddade boenden men det tar inte lång tid innan de är tillbaka hos familjen. De klarar inte pressen.

Den här gången är hon optimistisk om att få fällande domar, eftersom de som säger sig ha utsatts för brott står fast vid att de tänker vittna.

Den 23-åriga kvinnan, vars far och bror nu ställs inför
rätta har känt sig “utlämnad, hjälplös och utsatt” enligt advokat Elisabeth Fritz, som är hennes målsägandebiträde och som även kräver skadestånd å hennes vägnar. Liksom sin pojkvän kommer den unga kvinna att vittna på länk under rättegången, trots att hon är orolig för att hoten mot henne kommer att öka efter det. De mår båda mycket dåligt redan nu, enligt Elisabeth Fritz.

– Det kommer bli svårt, men mina klienter kommer klara det.

Just nu pågår 16 andra svenska förundersökningar om
äktenskapstvång. Elisabeth Fritz ser fortfarande mycket okunskap om hedersbegreppet i de svenska rättssystemet, samt att hedersbrott behöver skrivas in i den svenska brottsbalken och leda till strängare straff än de brott som inte har ett hedersmotiv. Hon anser också att utvisning alltid ska ske vid en fällande dom där det är möjligt.

– I och med flyktingströmmen till Sverige är min
bedömning att vi kan se en ökning av dessa brott, de finns i hela samhället och även på våra flyktingförläggningar och våra HVB-hem, säger hon.

Jenny Nordberg