80 procent vill se hårdare tag mot hedersvåld: ”Råder stor brist på kunskap”

Av totalt 1 506 tillfrågade i Yougovs undersökning svarar 82 procent att det tycker att det behöver göras lite eller mycket mer för att motverka hedersvåld och förtryck. 80 procent svarar att de anser att personer som begår brott med hedersrelaterat motiv borde få hårdare straff.

I dag är det 17 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen pappa i hallen till sin systers lägenhet. Det var det första kända så kallade hedersmordet i Sverige. Men fortfarande är det hedersrelaterade våldet ett stort problem.

I en undersökning från förra året gjord av forskare på Örebro universitet – bland 6 000 elever i Stockholm, Göteborg och Malmö – svarade mellan sju och nio procent av ungdomarna att de lever ett liv där våld används för att kontrollera och skydda familjens och släktens rykte.

”Råder stora brister”

I dag är hedersbrott ingen juridisk term, men kan däremot vägas in som en försvårande omständighet. Men enligt överenskommelsen mellan S, MP, C och L ska en utredning tillsättas för att hedersbrott ska ingå som ett eget brott i brottsbalken, och en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv planeras även att införas. Tanken är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 januari 2022.

För att komma till rätta med hedersbrott och hedersförtryck behöver flera skyndsamma åtgärder vidtas, menar advokat Elisabeth Massi Fritz, som har varit målsägande i flera fall rörande hedersvåld – däribland det uppmärksammade hedersmordet på Pela Atroshi 1999. Hon vill se att en lagstiftning angående hedersbrott införs i brottsbalken samt hårdare straff och utvisning.

– Vi behöver även spetskompetens i ämnet och här råder stora brister fortfarande. Detta gäller hos socialtjänst, polis och åklagare, säger Elisabeth Massi Fritz.

– Många ser inte hedersbrott trots att det är väldigt tydligt. Då råder stor brist på kunskap.

”Reglerna måste ändras”

Enligt Elisabeth Massi Fritz måste även hedersbrotten kodas när det görs polisanmälningar.

– I dag görs inte det och vi vet inte hur många hedersbrott som polisanmäls, säger hon och tillägger:

– Brottsoffren behöver stort stöd och kompetens av ett erfaret målsägandebiträde och alla får inte den rätten då regler om merkostnaderna sätter käppar i hjulet för de som är målsäganden. Här måste reglerna ändras. En målsägande ska alltid ha rätt till ett specialiserat målsägandebiträde och beviljas merkostnader.